Barnfamiljer och skola i Kiruna

Meritvärdet i åk 9 i Kiruna är 223,0 poäng (2026). Det är 6,7 poäng under rikssnittet på 229,7 poäng. Kommunen rankar på plats 97 av 290 kommuner i meritvärde. I Norrbottens län placerar sig Kiruna på plats 3 av 14 kommuner.

Meritvärdet har sjunkit med 7,2 poäng sedan 2015 (230,2 p → 223,0 p).

Gymnasiebehörigheten — andelen elever som är behöriga till gymnasiets nationella program — är 79,7 % (2026). Det är lägre än rikssnittet på 83,6 %. Kommunen rankar på plats 187 av 290 kommuner. I Norrbottens län är det plats 7 av 14.

I Kirunas förskolor ansvarar varje årsarbetare för i genomsnitt 4,6 barn (2025). Det är färre barn per personal än rikssnittet på 5,1 — tätare personalstyrka innebär generellt mer tid för varje barn. Kommunen rankar på plats 53 av 279 kommuner (rank 1 = lägst antal barn per personal). I Norrbottens län är det plats 9 av 14.

Av dem som fick ekonomiskt bistånd i Kiruna under året var 23,2 % barn 0–17 år (2025), jämfört med 29,5 % i riket. Måttet beskriver biståndsmottagarnas åldersfördelning. Det säger inte hur stor andel av kommunens barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd, och en lägre siffra betyder inte i sig att färre barn har det ekonomiskt svårt.

Ungdomsarbetslösheten bland 18–24-åringar är 1,9 % (2025). Det är under rikssnittet på 5,0 %.

20,8 % av Kirunas invånare är i åldern 0–19 år (2025) , jämfört med rikssnittet på 22,4 %. Det motsvarar ungefär 4 658 barn och unga.

Källhänvisning: Skolverket (meritvärde, gymnasiebehörighet), SCB (befolkning 0–19 år), Arbetsförmedlingen (ungdomsarbetslöshet), Socialstyrelsen (ekonomiskt bistånd) via Kolada (RKA).